Mot arbetslösheten

Jobbar nu de sista tjugofem minutrarna, av mitt näst sista pass. Imorgon är det eventuellt sista gången jag sätter foten i växeln för att arbeta. Efter det är jag arbetslös. Inte officiellt eftersom jag tagit tjänstledigt härifrån utifall att jag skulle vilja plugga vidare i höst men… någon inkomst har jag i alla fall inte.

Sedan november har jag sökt jobb och en enda intervju har jag varit på. Idag fick jag veta att tjänsten var tillsatt. Det har funnits två andra jobb som jag verkligen velat ha och till dem har jag inte ens blivit kallad till intervju innan de blivit tillsatta. Det var en tjänst som “administratör med miljöintresse” och ett annat på Vattenfall där man skulle gå ronder och hjälpa till med miljörapportering. Utöver det har jag sökt ett fyrtiotal andra jobb, utan framgång. Återkopplingen man får är oftast ett automatisk genererat mejl, om man får någon återkoppling alls. På de flesta jobb jag sökt, har jag försökt höra av mig någon vecka efter att jag skickat in mina handlingar. Det tar sjukt mycket tid eftersom man oftast måste ringa personen flera gånger innan man får kontakt. Mobiltelefoner verkar knappast ha gjort rekryterare mer nåbara! Två personer har i alla fall varit intresserade när jag hört av mig, resten har bara sagt “vi hör av oss”. Av de två som lät intresserade så var den ena personen jag fick komma på intervju hos, och den andra en halvsuspekt person på ett nystartat företag som hade ingångslön på 93 kronor i timmen (“men det är heltid, vi bara räknar timlön för att det blivit kvar sedan tidigare”). 93 kronor i timmen ger en lägre lön än den Taxi Stockholm erbjöd sin nyanställda växelpersonal när jag började där, 2005. Och i växeln jobbar man också skift vilket gör att man får OB-tillägg ett antal timmar varje månad.

Nu hoppas jag få fem veckors praktik på Naturvårdsverket. Det verkar vara i rullning, jag har pratat med en chef där som är positiv till saken men hon måste hitta någon som kan vara handledare. Då har jag fem veckors sysselsättning som jag kan få studielån för i alla fall. Sen är det arbetslöshet som gäller eftersom Naturvårdsverket vill ha bättre kvalificerad personal, och dessutom inte ens har pengar till att anställa folk.

Jag trodde verkligen inte att det skulle vara såhär svårt! Det som gör att jag klarar stressen av att inte veta varifrån jag ska ha lön, är att jag vet att jag kan fortsätta plugga i höst. Arbetslösheten är på det viset tidsbegränsad. Å andra sidan kan det ju vara precis lika svårt att få jobb även efter en mastersexamen och då har jag inte ens mer plugg att falla tillbaks på.

Och givetvis är den sak som irriterar en mest, det faktum att man VET art man skulls göra ett bra jobb om man bara fick chansen.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *